Lotta's profileKottensPhotosBlogListsMore Tools Help

Blog


    Hemkommen

     
     
    Där
    utan för min dörr

     

    Din doft
    den hängde kvar i trappen
    omså efter en annan förbi passerande man

     

    drog åter in doften försiktigt genom näsan
    viskade ditt namn för mig själv
    kände nyckeln bli varm
    i min hand

     

    stod stilla
    kvar

     

     

    MIN STYRKA!

     

     
     
    Det oroar mig
    sakta verkar den tyna bort
    min självkänsla är på väg utför
    allt verkar glida mig ur händerna
    den styrka jag ägt verkar falna
    det gör mig sorgsen
    ängslig

     

     

     

     

    Hon behöver bara blunda

     

     

    jag sliter för att släppa det
    än finns känslan av ditt hjärta nära
    dina kyssa hänger kvar på mina läppar
    hon känner dig här mer än vad du vill

     

    inget kan hålla tillbaka sanningen
    det är inget som jag kan göra något åt
    ofrivilligt andas hon obekvämt in oberoende
    undertiden som såren läker till ärr

     

    nu står jag här och undrar
    kommer hon aldrig gå på denna stig igen
    i dina ögon räds hon för att se igen
    tror att hon håller på att förlora

     

    sig själv

     

     

     

    inget annat val

     
    Så ta distans

     

    för att förstå var för jag just nu här är
    denna länk i min kedja

     

    Även denna länk ska ju ta mig vidare
    mot min livshistoria

     

    tålamod

    Cui bono?

     

    Abiit, execisst, evasit, erupit!
    Cui bono?
    Ispe dixit;

    Ab imo péctore

     
    Cui bono!

     

    Summa summarrum:

     

    Est autem findes credere quod nondum vides
    Credo ut intelligam

     

    Flex gui potuit rerum cognoscere tempus
    Nunc cgnosco ex parte

     

    Haec ego non multis

    sed tibi

     

     

    http://lottis1972.spaces.live.com/blog/cns!85CD26FBDA5FC6A7!127.entry

     

    I dagdrömmarens fantasi

     

    sverigesbastagreener

     

    Forest är som ingenmansland
    En sommarkväll på 11:ans tee
    Där kan jag tänka mig somna i närhet

     

    Om jag kunde få vara där igen

     

    Få vakna innan daggen lämnar greenerna
    Se morgondimma över sjön
    Krypa frusen intill

     

    Om alla vägar finge leda till Vidbynäs

     

    Fasta ränder?

     

    blade
     
    värjer mig själv
    vill, vågar inte engageras
    vet inte vad han står för längre

     

    det känns melodramatiskt
    undviker att åse för egenskull
    helheten blir surrealistiskt beteende

     

    ränderna som jag aldrig sett gå ur honom
    för han har visat vem han är och
    motsatsen har han aldrig bevisat

     

    men…
    ingen blir dödsdömd här
    värsta domen var kanske att dela med mig

    Min Norrman

    fantasy_warrior-200310-SM

    en man kom på besök från nord Norge
    han såg precis ut som då
    192, stor, full med lugn
    så härlig att återse

     

    det har gått så många år
    sen vi delade vårt
    nu hade vi en kvart

     

    han har verkligen funnit sitt allt
    men ville träffas och säga hej
    för att se hur allt är och blev
    det gör mig varm

     

    han har alltid varit speciell för mig
    fast mitt val var att gå
    men jag har alltid sagt:

     

    Alla flickor borde få
    någon gång I sitt liv
    Träffa en man
    som Kai

     

     

    Tankar kommer fortsätta ges till dig

    så skön att allt blev så bra

    Kram!

    Någon frågade:

     
     

     

    vad vill du komma hem till
    hur vill du att dit liv ska se ut

     

    frågorna touchade i mig
    jag gick där ifrån

     

    jag trodde...

    thelonleyfairy

     

    Jag vill tro så mycket
    Det blir dåligt för mitt eget bästa

     

    Anklagar mig själv
    För det finns ingen här
    som bekräftar

     

    sorry för...

    jag är

     

    envis
    osällskaplig
    omottaglig
    svårtflörtad
    komplicerad

     

    men det finns de som får se annat

     

    kan bara lysa i rätt närvaro
    är selektiv

     Winged_companions_by_Ironshod