Lotta's profileKottensPhotosBlogListsMore  |  Tools Help |
Fönsterputsaren med flertal stjärnorHan hade gul regnjacka och mössa
kände inte igen filuren
gick förbi på väg till mitt
En bekant röst kom snart ifatt mig
en skön stämma som bor på Söder
så, vi möts igen
Bruna ögon ser så djupt in i mig
känner mig avklädd, svag
så oförberedd
Han frågar med milda hundögon
hur jag mår
öron lyssnar sig för
Mina ord möts av ett mjukt leende
och jag minns våra stunder
hans bröst, överarmar och ord
Och så är jag på väg till jobb
har inte mer tid för prat
tråkigt nog
Så, han fortsätter hänga stjärnor på tråd
gata upp och gata ner och ler
var dag får jag påminnas av de
Skönt att få ses
vi ses sen igen
då kanske mer skav inte på mig mer
Nu är jag så trött och förargad på den här jäkla gamla hjärtestenen Den som trillade ner till min sko och gav mig skav Har ju inte vågat eller kunnat rensa den bort Den har varit av ett speciellt slag Nu vill jag ta fram både hammare och slägga För nu önskar jag den inte bara bort Den gör mig bara stundvis förbryllad Verkar inte vilja mig nått väl Bör pulveriseras och släppas lös för vinden Hoppas för gott hur orkar duStop use me for your own self-esteem!
I have feelings to you know!
Want something?
say what and why
jag förstår en del nu
nu när jag vet
det jag inte borde
Ligg kvar i vämenMina tankar håller mig kvar i min säng
de övertalar mig att ligga kvar i värmen
Min blick glider sakta från sida till sida i taket
likt en orm som söker varmaste stället i solen
Det är bekvämt att känna tankarna okontrollerat formas
inget känns tungsint allt bara är som det är
Bryter funderingarna med måsten
men glider snart tillbaka in i tanken
där jag gärna är Speciell vänskap.. hat-kärlek?Du verkar se mig
vill se
Du har så lätt att lyfta fram
peta på om vem jag är
Allt blir kaos och uppochner
Du får mig själv att se och fundera
Mina tankar får sån fart
vad vill jag ha
Hur kan du säga så
som om du förstår
som ingen annan
vad jag är på väg hemhöstlöven klistar sig fast på den våta asfalten
precis som min känsla från den tiden i mitt minne
gatan blänker av vätan där jag går
höstmörkret är ett faktum vid den här tiden
mina klackar mot asfalten ekar mellan husen
lika så klornas smattrande från tassarna bredvid mig
undrar om det är någon som byr sig om vart det blåser
jag har ändå ett lätt sinne
min kväll har varit som alla kvällar denna vecka
fylld av händelser och leenden önskar närvaroDet gapar ett stort hål i mig
det är så tomt ibland
Vill att dagarna bara ska rusa
så tiden går
går ifrån mig
Det är för lugnt
hinner med att tänka och känna
Ingen att längta efter eller vänta på
För mycket tid över
tid att undra
Mornarna blir långa med oro
vill sova mer
Jobba mer
Leva mer
leva i ett välbefinnande
i närvaron
Stockholm väcker minnenSödermälarstrands gator ligger framför mig
tommheten är med mig
Stockholmshusen reser sig på andra sidan av vattnet
älskar att låta mina fötter ta mig vidare här
Delar allt med dig i tanken
saknar din hand i min
drar kappan om mig lite extra
ler för mig själv
vi fanns här |
|
|
